Hälsa och akademiskt arbete – en paradox?

• Post by: Tobias Larsson
• 1st February 2013
• No Comment

I ett projekt mellan BTH (Sektionen för Ingenjörsvetenskap) och Idrottsvetenskapliga programmet  vid Linnéuniversitetet (Kalmar) jobbar Malin Karlsson och Sofie Bergljung för en hälsosammare arbetsplats via hälsostudie och träningsschema.

Det har snackats mycket i korridorerna senaste veckorna om hälsotester och träningsdagböcker. Vad är det som pågår?

Först och främst; vad härligt att snacket går och att intresset för en hälsosammare arbetsplats lyfts upp!  Vi är i full gång med vår kandidatuppsats som handlar om fysisk träning på stillasittande arbetsplatser (2*60 minuter/vecka under 7 veckor) och dess effekter på styrka, kondition, rörlighet, blodtryck och flera andra parametrar och dess positiva effekter för ekonomin på arbetsplatsen.

Hur kom ni på detta?

Under vår utbildning har vi vid flertalet tillfällen stött på alarmerande forskning kring stillasittandets negativa effekter på vår hälsa och hur detta i förlängningen skapar produktionsbortfall och lidande för den enskilda medarbetaren. Detta skapade ett intressera för ämnet och när vi sen gavs möjlighet att genomföra studien hos Blekinge tekniska högskola föll alla bitar på plats. Underbart med en arbetsplats som är intresserade av att visa framfötterna när det gäller en hälsosammare arbetsplats!

På vilket sätt är detta positivt för BTH?

Förbättrad hälsa hos medarbetarna ökar produktiviteten för företaget och förbättrar naturligtvis den enskillda individens välbefinnande. Sett ur ett större perspektiv är ohälsa ett enormt globalt problem och under Världsekonomiskt forum i Davos 2013 var detta en av de prioriterade punkterna då den ekonomiska utvecklingen i världen inte hänger med kostnaderna som medföljer ohälsan. För att vända denna trend handlar det om att företag måste göra omprioriteringar när det gäller vad man lägger pengar på och prioritera hälsa på arbetsplatsen. Att arbeta promotivt i hälsofrågor tror vi kommer bli framtidens absolut bästa investering.

Vad hoppas ni få för resultat?

Naturligtvis hoppas vi på flertalet positiva effekter för våra hårt arbetande adepter. Eftersom studien bara pågår i sju veckor kan vi inte förvänta oss några revolutionerande resultat men troligtvis tillräckligt för att det ska indikera positiva effekter av interventionen.

Spelar verkligen kondition och styrka någon roll på en akademisk arbetsplats där det intellektuella arbetet är i fokus?

ABSOLUT!  En dålig syreupptagningsförmåga kommer per automatik rendera i sämre produktivitet på arbetsplatsen. Man säger att fysiskt inaktiva personer bara kan nyttja maximalt 20-25% av VO2max (syreupptagningsförmåga) för att undvika mjölksyrabildning och detta får till följd att flertalet inaktiva inte är i närheten av att orka jobba en hel arbetsdag utan förmodligen har nog med att hålla sig vakna. En månads arbete på ett år skulle i dessa fall ”försvinna” pga dålig kondition.

Styrkan är även den av stor vikt då flertalet arbetare är mycket stillasittande vilket medför stora risker för skador i nack-, axel/skulder- och rygg-partierna som kan innebära sjukskrivningar i förlängningen. Det finns betydande vetenskaplig evidens bakom att fysisk aktivitet även minskar riskerna för depressiva symtom, ångest, upplevd stress och utbrändhet vilka är mycket vanliga sjukskrivningsorsaker på arbetsplatserna idag. Ett rehabärende som pågår under en sjuårsperiod beräknas mycket lågt kosta runt 1,8 miljoner men att arbeta promotivt och förändra möjligheterna för en hälsosammare arbetsmiljö kostar troligtvis kring 1 % av vad ETT rehabärende kostar, alltså välinvesterade slantar.

Det är många som lite avundsjukt nyfiket vill vara med och vad säger ni till dem?

Be chefen kontakta oss då vi mer än gärna kommer till deras avdelning för att tillsammans skapa bättre förutsättningar för en hälsosam arbetsplats. Våga ställ krav på era chefer – alla är värda en god hälsa och bra förutsättningar för att leverera på topp!

När är ni klara och hur få vi reda på resultatet?

Studien är klar i slutet av maj och naturligtvis kommer vi publicera resultaten på hemsidan för Sektionen för Ingenjörsvetenskap (http://www.bth.se/ing).

Arbetet utförs i samverkan med Blekinge Health Arena.

För mer information: Kontakta Professor Tobias Larsson, Product Development Research Lab (handledare för Malin och Sofie).