Programmes and thesis

Vi har sett en ganska stor bredd av företag som de examinerade studenterna jobbar inom. Dels ser vi exempelvis att fordonsindustrin med Volvo, Scania och deras underleverantörer är vanliga arbetsplatser. Andra arbetsplatser där vi har flera alumner är exempelvis IKEA, Ericsson, Tetrapak och olika konsultbolag.

Vi försöker utbilda i en ganska generisk metodik med verktyg och metoder som de flesta har behov av när det gäller konstruktion och produktutveckling.

Det finns många vägar att välja och man får ganska mycket ett arbetssätt som man tränar upp i projektkurser vilket innebär att man kan välja sin väg antingen under eller efter utbildningen.

Vi använder senaste utgåvan av Autodesk Inventor Professional samt även medföljande simuleringsverktyg såsom Nastran-in-CAD, mm i vår undervisning. Det är ett CAD/CAE-paket för 3D-solidmodellering med lösningar exempelvis CAM, Simulering, Design Automation, mm i jämförbar paritet med exempelvis Creo, Catia, Siemens NX, och SolidWorks.

Man brukar säga att det viktiga är att förstå och kunna handha ett verktyg i paritet med något dessa och förstå parametrisk modellering riktigt bra för att ha en bra kunskap om den delen av ingenjörsarbetet. Det är det som vi fokuserar på i vår CAD-undervisning.

Sedan är det inte stor skillnad mellan dem, och det går sedan, med några timmar nötande av tutorials i något av de andra verktygen, ganska lätt att ställa om till att vara bra på dem också – bara du har en bra grundförståelse av solidmodellering.

(En del av anledningen till att Autodesk är vår lösning är att de är ganska aggressiva med rabatter för högskolor, samt att de är drivande i utveckling mot nya tillverkningsmetoder såsom 3D-print och därmed också generativ design där man optimerar strukturer för tillverkningsmetoderna som kommer framöver. Det är stor chans att de kommer att öka sina marknadsandelar här framöver så vi tror att det i alla fall inte är fel att köra detta.)

Skillnaden ligger lite i djupet på utbildningen, båda har en solid grund i matematik, fysik, CAD, hållfasthetslära, maskinelement, mm. Men eftersom det är 2 år mer på civil så går vi lite mer på djupet i den och där läser man fler avancerade kurser. Båda utbildningarna är yrkesförberedande med flera projektarbeten där man får prova på att jobba i verkliga projekt med företag, men det blir lite olika omfattning beroende på vilket program man läser.

Man kan (om man uppfyller antagningskraven) byta från det ena till det andra programmet, i mån av plats, eftersom programmen inledningsvis delar flera av kurserna. Det är dock så att de allteftersom från år 2 skiljer sig åt då Civilingenjörerna fördjupar sig vidare i de olika ämnena medan högskoleingenjörerna lägger mer fokus på tillämpning, och därför är det bra att byta så fort man känner sig säker på att man vill göra det valet.

För Civilingenjör i Maskinteknik är det Grundläggande behörighet samt Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1.

För Högskoleingejör i Maskinteknik är det Grundläggande behörighet samt Matematik 3c, Fysik 2 och Kemi 1.

Ja, absolut! Vi tror mycket på “learning-by-doing", att man lär genom att bygga antingen i verkstan eller i prototyp-labbet Makerspace. Många gånger behöver man testa med användare om det man bygger faktiskt funkar och det som löser deras behov, andra gånger måste man testa hur långt det går innan den sönder.

Att redan under studierna bygga erfarenhet om vad som funkar och inte funkar, samt bygga på sitt självförtroende är en viktig del av en ingenjörsutbildning. 

Vi har utrustning för bearbetning i metal, trä, 3d-print, laserskärare, smart-industri, elektronik (Arduino, Raspberry Pi, mm).

De två aspekterna sker i en mix. 

Verktyg som CAD och även simuleringsverktyg som exempelvis FEM är viktiga att använda i projekten. Ser vi på exempelvis var utvecklingen är på väg kommer det nog vara fler simuleringsverktyg eftersom de blir mer användarvänliga och datorer allt bättre. 

Sedan kommer man ju jobba med metoder och lösa problem i projekten och där blir ju exempelvis Hållbar produktutveckling och verktyg förr att ta fram Cirkulära lösningar med låg miljöpåverkan viktigt. Det handlar mycket om processen som man jobbar efter och de beslut som man tar i projekten.

Som grund för allt har man också ämnen som matematik, fysik, samt maskinteknikämnen som hållfasthetslära, materiallära, maskinelement, med mera. 

Det är alltid en god idé att läsa om man vill avancera i sin karriär och kunna ta sig an mer omfattande ansvarsuppgifter. Nu ser vi att det säkert kommer vara osäkert ett tag framöver, och då kan det vara en idé att göra något värdefullt av den tiden genom att läsa antingen en Högskoleingenjörs- eller Civilingenjörsutbildning, för att vara starkare rustad när det sedan vänder i konjunkturen och på arbetsmarknaden.

Generellt sett är ett krav för ett Masterprogram inom Maskinteknik att man också har läst ett kandidatprogram inom maskinteknik. Vi har till exempel ett Masterprogram i Maskinteknik med inriktning mot Strukturmekanik (fokuserar beräkningar och simulering av maskintekniska konstruktioner) och det kräver till exempel att man har en Bachelorexamen / Kandidatexamen i Maskinteknik.

Vi uppmuntrar alla studenter att ta med egen dator som kan användas i studierna. Du kommer att ha nytta av en egen bärbar dator, inte bara på lektioner utan även i biblioteket och vid tentamen. 

Under tiden du är student har du access till programvaror som exempelvis Office-paket, CAD-systemet Autodesk Inventor (och flera andra av Autodesks produkter), simulerings program (Abaqus), beräkningsprogramvara (Matlab) och mycket mer. Principen är att man identifierar sig som student och får använda programvaror i utbildningssyfte för sina studier. Läs mer här om vilka program man har access till: https://studentportal.bth.se/page/tillgang-till-programvara

Under tiden med Coronapandemin har merparten av undervisningen skett på distans och vi har med anledning av risk för smittspridning stängt datorsalar. Därför har det varit viktigt att man har tillgång till en dator och bra uppkoppling för att kunna bedriva studier på distans. 

Det mest krävande programmet som vi har är vårt CAD-program Autodesk Inventor (som studenter får ladda ner gratis via Autodesks Education-program), med höga krav på grafikprestanda. Därför anger vi den specifikationen som rekommenderat till våra studenter att beakta när man köper en ny dator. 

Specifikation dator: 

CPU: 

Rekommenderat: 3.0 GHz+, 4-kärnor

Minimum: 2.5 GHz

RAM-minne:

Rekommenderat: 32 GB RAM

Minimum: 16 GB RAM (räcker till mindre assemblies om max 500 delar)

Grafikkort (GPU): 

Rekommenderat: 4 GB GPU (106 GB/S bandbredd); DirectX 11-kompatibelt. 

Minimum: 1 GB GPU (29 GB/S bandbredd); DirectX 11-kompatibelt. 

Lagringsutrymme: 

Minimum: 40 GB för Autodesk Inventor; lägg därtill till utrymme för operativsystem, andra program och fillagring.

Rekommenderar: Ganska mycket mer än minimum, beroende på hur mycket tid man vill lägga på att optimera lagring så kan nog 500 GB+ eller till och med 1TB vara bra. 

Nätverk: bredbandsuppkoppling rekommenderas 

Operativsystem: 64-bit Windows 10. 

Angående Apple-dator: 

I dagsläget rekommenderar vi inte att du köper en Apple Mac-dator för dina studier. Den stora merparten av de specialiserade programvaror som vi använder som ingenjörer är inte kompatibla med Mac och vi har upplevt problem med att installera dessa via virtualiseringslösningar för Windows som Bootcamp, Parallels Desktop, mm. Vi erbjuder heller inte support för att lösa problem med virtualiseringsinstallationer. För tillfället finns även indikationer på att den nya M1-chip-arkitekturen som Apple har för sina senaste produkter inte är kompatibel med de program som används, och därför avrådes särskilt dessa datorer. 

Läs mer om datorkrav här: https://www.bth.se/utbildning/nyss-antagen/it-helpdesk/egendator/ 

Har du vidare frågor är du välkommen att kontakta programansvarig för ditt program.