Vi använder senaste utgåvan av Autodesk Inventor Professional samt även medföljande simuleringsverktyg såsom Nastran-in-CAD, mm i vår undervisning. Det är ett CAD/CAE-paket för 3D-solidmodellering med lösningar exempelvis CAM, Simulering, Design Automation, mm i jämförbar paritet med exempelvis Creo, Catia, Siemens NX, och SolidWorks.

Man brukar säga att det viktiga är att förstå och kunna handha ett verktyg i paritet med något dessa och förstå parametrisk modellering riktigt bra för att ha en bra kunskap om den delen av ingenjörsarbetet. Det är det som vi fokuserar på i vår CAD-undervisning.

Sedan är det inte stor skillnad mellan dem, och det går sedan, med några timmar nötande av tutorials i något av de andra verktygen, ganska lätt att ställa om till att vara bra på dem också – bara du har en bra grundförståelse av solidmodellering.

(En del av anledningen till att Autodesk är vår lösning är att de är ganska aggressiva med rabatter för högskolor, samt att de är drivande i utveckling mot nya tillverkningsmetoder såsom 3D-print och därmed också generativ design där man optimerar strukturer för tillverkningsmetoderna som kommer framöver. Det är stor chans att de kommer att öka sina marknadsandelar här framöver så vi tror att det i alla fall inte är fel att köra detta.)

Det är alltid en god idé att läsa om man vill avancera i sin karriär och kunna ta sig an mer omfattande ansvarsuppgifter. Nu ser vi att det säkert kommer vara osäkert ett tag framöver, och då kan det vara en idé att göra något värdefullt av den tiden genom att läsa antingen en Högskoleingenjörs- eller Civilingenjörsutbildning, för att vara starkare rustad när det sedan vänder i konjunkturen och på arbetsmarknaden.

Skillnaden ligger lite i djupet på utbildningen, båda har en solid grund i matematik, fysik, CAD, hållfasthetslära, maskinelement, mm. Men eftersom det är 2 år mer på civil så går vi lite mer på djupet i den och där läser man fler avancerade kurser. Båda utbildningarna är yrkesförberedande med flera projektarbeten där man får prova på att jobba i verkliga projekt med företag, men det blir lite olika omfattning beroende på vilket program man läser.

För Civilingenjör i Maskinteknik är det Grundläggande behörighet samt Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1.

För Högskoleingejör i Maskinteknik är det Grundläggande behörighet samt Matematik 3c, Fysik 2 och Kemi 1.

Man kan (om man uppfyller antagningskraven) byta från det ena till det andra programmet, i mån av plats, eftersom programmen inledningsvis delar flera av kurserna. Det är dock så att de allteftersom från år 2 skiljer sig åt då Civilingenjörerna fördjupar sig vidare i de olika ämnena medan högskoleingenjörerna lägger mer fokus på tillämpning, och därför är det bra att byta så fort man känner sig säker på att man vill göra det valet.

Generellt sett är ett krav för ett Masterprogram inom Maskinteknik att man också har läst ett kandidatprogram inom maskinteknik. Vi har till exempel ett Masterprogram i Maskinteknik med inriktning mot Strukturmekanik (fokuserar beräkningar och simulering av maskintekniska konstruktioner) och det kräver till exempel att man har en Bachelorexamen / Kandidatexamen i Maskinteknik.